When I was a kid.

Nu är raggissarna på fötterna och jag umgåts med Emma och Anna i kväll. Först hem till Anna, in i bilen till jätten där det inhandlades peppisar, glögg och ädelost. Efter detta skulle Anna köpa pizza, på... vi kan kalla den pizzeria X. Hon har typ svultit sig själv hela dagen för att få avnjuta denna pizza. När hon skär i den, tar upp en bit, och ur pizzan kommer det ett tio centimeter lång, rött hårstrå, typ inbakat i pizzan. Jag höll ärligt talat på att spy. Fy satan, äckligt! Så Anna ringer bort, förtvivlad(dom som känner Anna vet att pizza en bakisdag är livet) till pizzeria X och säger att dom minsann borde använda mössor, och att det var hur äckligt som helst. Dom frågar: Finns det något vi kan göra? Anna: Ja jag vill ha en pizza utan hår, men skitsamma. Där fik dom. Vi har enats om att aldrig beställa något i någon form på pizzeria X igen. Anna kokade sig tre ägg i stället, och förbannade mig och Emma för att hon inte fick köpa chips, och att det indirekt var vårat fel att hon var hungrig ;) Vi kollade på One three hill, som var käss. Bästa var i början av serien. Vissa fattar inte att man ska sluta när man är på top. Vidare hem till Emma, som bor 50 meter bort. Fram med glögg, peppisar och ädelosten. Prat om gynekologer och RRR-ävis ;) Igen. Gossip girl nästa, avsnittet var bra, men det gick för fort. Hann knappt fatta att det var GG vi tittade på förrän det var slut liksom. Efter gossip girl, massa glögg och lite peppakakor gick jag hemåt. Kallt, men mysigt med alla fina adventsdekorationer i fönstren. Gillas. Min mobil är sönder, grattis. Jag och mobiler hör inte ihop. Köpte ju en relativt billig sak nu bara för att jag vet om detta. Men det går ju för helvete sönder ändå, och det var ju inte gratis. Får kolla i morgon om jag kan fixa den på något sätt. Nu har mamma gjort i ordning familjens första julskinka för i år, och det blir den, te och tv innan läggdags. I morgon ska jag till tandläkaren igen. Inte skoj. Tänker fortfarande på gårdagens bravader/ nattens bravader/ morgonens bravader. Var hemma här halv 4, somnar kanske 6? Det var i alla fall bra. Men jag vet inte om jag ska skratta eller gråta för tillfället. Hoppas på att jag vågar skratta. Men man vet aldrig. SVÅRT. Jag beskrev det som en kola, så du heter numer kolan. Kola är en godis som sätter sig i tänderna, och är så svår att få bort, men god när man väl äter den. Och när man väl har fått bort kolan ur tänderna, tar man nästa kola och allt börjar om igen, du fastnar. Någon av mina brudar kläcker då: Du får äta lite hårdare godis som du kan njuta av en stund, och som inte lämnar några spår i dina tänder. Så sant, så sant. Ha en fin andra-advents-kväll. Adjö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0