Ser verkligen fram emot flytten jättemycket. Få komma hem och veta att man har sin familj och sina vänner nära. Sen finns det dom som man verkligen inte ser fram emot att komma hem till. Stackarna som inte har sett något annat än den lilla staden vi växte upp i, går och är bittra över allt och vägrar släppa sin kaxiga och arroganta attidyd. Jag tycker faktiskt synd om dom som lever i bubblan där, inte dom som valt att stanna kvar, men vissa som växer in i staden som ingrodd mossa.

Jag mellanlandar, för jag håller fast vid filosofin om att det inte är någon stad att bo i för mig. Jag behöver en annan mentalitet, mer utrymme och nytt. Men nu behöver jag Trollhättan mer än någonsin.

Nu är det 4 nätter som gäller på jobbet igen. Har dock fått ont i min hals, vilket inte är bra alls. Får inte bli sjuk nu alltså. Sitter och äter en supergod sallad som jag köpte på John Chris förut, pesto kan ju vara bland det godaste som finns.

Helgen då, bästa! I fredags kom mamma och pappa upp till Stockholm. Dom är med i något som heter munskänskarna, en slags vingrupp. Så dom skulle upp på en vinmässa på Grand Hotell här i Stockholm.  Mötte upp dom på deras hotell och sen gick hela gänget och drack öl. Vi kom till en bar som var överfull med folk och det gick liksom inte att prata där inne. I alla fall så lyckas vi fixa ett bord för alla 12 pers inne i ett enskilt rum. Fattar inte riktigt hur. Men kvällen var supertrevlig. Gick vidare till Monks och drack massa olika ölsorter. Vid halv 2 var jag hemma.

På lördagen åkte jag in till hotellet vid halv 9 och käkade frukost. Finns ju inget godare är hotellfrukost alltså. Efter det blev det Skansen, och sen lunch med mamma, pappa och Jessika på Drottninghof, mitt och Jessikas hak. På kvällen sen satt vi på hotellet och hängde, blev lite vin och sen åkte jag och Jessika hem till henne på Lidingö.

Igår blev det Gamla stan och julskyltning. Jättemysigt. Vi åt fisksoppa och strosade runt. Pappa åkte hem med dom andra som var uppe. (Dom var på vinmässan på Grand hotell på lördagen) Mamma stannade till idag så igår kväll lagade jag och mamma mat hemma hos mig, kollade på Tv och bara myste. Åkte med henne in till tåget idag och sen hem och sov några timmar inför jobbet i natt.

Längtar så till Trollhättan. Kan det inte bli fredag nu?

Jag har haft världens bästa helg med mina föräldrar. Skansen, mysig lunch, hotellfrukost och lite shopping. Berättar mer sen när jag sitter på jobbet och har lite att göra ;)

Har precis svept min Nespresso Intensitet 10 och ska traska till tunnelbanan. 4 nattpass framför mig. Nu kör vi.
På fredag åker jag till Trollhättan igen.

Puss

Hej alla!

Nu är det äntligen fredag!
Även fast jag har varit ledig sen i måndags så är det alltid något speciellt med fredagar. Mamma och pappa kommer ju upp just denna fredagen, det är lön, och jag har haft en jättemysig förmiddag med Jessika. Kan ju inte bli så mycket bättre eller hur? Lax i foliépaket, potatis och morötter står i ugnen, jag har köpt nytt smink idag, primer, mascara och foundation. Alltid lite speciellt med nytt smink, testa och se. Har inte alls varit nöjd med mitt nuvarande som jag haft den senaste tiden så jag har höga förhoppningar på det nya. Det fick kosta lite, värt det i långa loppet. Vill även tipsa om en primer som läggs före foundation från Lumene: Beauty Base heter den. topp!

Det luktar vitlök i hela lägenheten. Tur att jag inte ska på dejt just i kväll då ;)

Kvällen kommer att spenderas på Lidingö med Jessie. Vi ska laga mat och ha myskväll. Det som gör så ont med att flytta ifrån Stockholm är att jag lämnar Jessika här :( Kommer sakna henne så, men jag har en bra anledning att komma hit ofta. Hälsa på henne och Charlii, hennes söta hund. Så vi får ta vara på tiden vi har, umgås när vi kan.

Kommer bli en grym helg by the way!

Bilder: Min nya adventsstjärna, på promenad längst Mälaren.

Enda sen jag var liten har jag varit så otroligt morgontrött. Har kunnat sova hela dagen om ingen väcker mig, även fast jag lägger mig tidigt på kvällen. Nu är det så att jag har börjat vakna 06:55 VARJE dag. Det slår aldrig fel, om jag inte jobbar natt då, för då kommer jag hem 08:00 och lägger mig.  Väldigt konstigt, eftersom det är denna månaden som är mörkast och då borde det väl vara lättare att sova längre?
Klagar dock inte, eftersom man hinner med så mycket mer under dagen. Igår städade jag hela lägenheten, rensade ur garderoberna och byrån, kastade massa som jag inte ska behålla inför flytten och var i Vällingby City och inhandlade adventsstjärna och nytt nagellack. Nu hänger adventsstjärnan så fint i fönstret och skapar lite ljustämning trots att det är snöfritt ute.

Nespresso har kommit med 3 nya kaffekapslar inför julen. Vaniljblomma, mörk choklad och körsbär. Var inne i buiken i tisdags och inhandlade dessa. Vaniljen är ju helt underbar. Dock var inte körsbär my cup of coffee. Ska ta med mammi och pappi dit på lördag, åh vad jag längtar efter dom!



Bilden har ingenting med inlägget att göra. Men den är fin!

Jag har bestämt mig, och nu är allt spikat. Den 8 januari lämnar jag Stockholm för denna gången. Ironiskt nog så är det EXAKT på dagen två år sedan jag flyttade hit. 8 januari 2010. Jag har lärt mig väldigt mycket i den här staden, komma utanför ramarna i Trollhättan, klara sig själv och lära sig den hårda vägen. I somras när jag inte hade någon som fångade mig när jag föll, förutom min familj. Jag bestämde mig för att jag bannemig skulle ta mig upp och det gjorde jag. Nu känns det som att jag bara längtar bort så fort jag kommer hem hit. När jag hade varit i Lund hos Emma ville jag bara stanna kvar där och aldrig mer sätta foten i min etta, samma sak varje gång jag hade varit hemma i Trollhättan. Det var nästan så att jag inte ville åka dit för att jag visste hur jobbigt det var att åka därifrån sen.

Jag vet att jag och Stockholm kommer ses senare i livet. Jag kommer bo här igen. Jag måste bara få landa ett tag och ta hand om mig själv. Det är inte bra för en människa att bara längta bort hela tiden. Det tar så på krafterna.

Stockholm kommer alltid ha en mycket speciell plats i mitt hjärta, och det känns ändå som att jag lämnar kvar mer än halva hjärtat här.

Ja, jag har ju en annan blogg också. Vissa vet om den andra inte. Den är inte som denna, där ni får bilder på mig och texter om mig som säger: HEJ, här är jag, Sara. Den är anonym men ändå inte. Knepigt att förklara.

Ja, sista natten av tre nu på staionen, sen är jag ledig en vecka som vanligt och nästa fredag kommer mamma och pappa upp till Stockholm. Det ska bli så mysigt! Vi ska luncha i stan, äta hotellfrukost och umgås lite. Dom åker upp med vingruppen men lite tid för mig får dom försökafå ihop ;)

puss och kram.

Ny dag. Vaknade vid 8 och tog en långpromenad i det fina vädret. Tackar gudarna för att det inte har kommit någon snö än. Den kan komma lagom till julafton och sen försvinna dagen efter nyår. Tack. Tog svängen förbi Hemköp och storhandlade, har knappt varit hemma på två veckor så det behövdes.

I morgon ska jag äntligen få träffa Jessika igen. Var evigheter sen. Vi ska ha sleepover på Lidningö.

Man säger att tiden är förbi, snart är det för sent. Livet det går fort och det är svårt att hinna med, men vi kanske kommer ses en juldag i Lund. Kanske ölen kommer ta oss på det djupa en stund. Kanske fortfarande kommer försvinna i din blick, drömma om den framtid som vi aldrig fick.

Vi kanske skriker ut musiken och trots alla strapatserna i livet kommer vi fram till att vi trivs med hur poletten föll om vi kanske lämnar spår hem parallellt genom snön som ändå blåser bort efter ett halvt andetag. Du säger det var uppenbart att det aldrig var du och jag så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns. Slipper kännas vid svidande förr i tider. Kanske var vår historia en fjäril på nål, vacker att titta på men vingar som inte slår.


Igår gick jag på mammas gata. Vissa dagar så kan jag sakna tryggheten från gamla dagar, men det finns inget som kan få dom tillbaka. Ibland vill jag återvända men det finns ett litet dilemma. Det känns som skorna börjar klämma och jag får växtvärk jag måste lämna. Hey Hey. Staden känns för liten. Du och jag börja om det känns för tidigt, eller för sent hur den än blir, du kommer alltid vara en del av mitt liv.



Man är tillbaka på mammas gata, bland fotbollsmålen, ungdomsgården, ungdomsåren det är då det slår en: Hur vi gick där och väntade vad skulle hända. Tiden kom och gick och man känner sig allt för hemma. Allt för hämmad aldrig bländad av storstadens ljus dom är alltid tända nu. Har vi flyttat spridits för vinden, födda på nytt och vi slog igen grinden. Ibland på tunn is, okända vatten, du vet hur jag älskar hur vi rusade igenom natten. I en okänd taxi, i en okänd stad som magnetism en okänd lag om att vi måste vidare aldrig klara. Alltid på jakt och det fattas bara
en liten pusselbit och vi springer dit. Du släpper tyglarna men minns alltid vägen hit

Jaha, punkt fyra. Då var det dags att berätta vad jag har gjort idag. Blir inte så spännande eftersom jag är mitt inne i en jobbperiod så jag har nästan sovit hela dagen. Men here we go:

06:00: Det börjar droppa in kaffesugna kunder som ska skynda till jobbet. Alla stammisar frågar hur natten har varit och småpratar en liten stund innan dom drar vidare. Går in och bakar fler lussekatter som är otroligt populära. (Hatar lussekatter, saffran och russin, fy!)
06:30: Sofia kommer till jobbet och vi står och tjötar lite innan hon börjar flytta hyrbilar som ska ut när biluthyrningen öppnar vid 07.
07:00: Kunder som ska hyra bil kommer in, samtidigt som Matte anländer till jobbet, trött som vanligt :)'
07:15: Går från jobbet med en blåbärssoppa i handen och kilar in på Espresso house Sveavägen 96. Hänger lite med Frida medans hon gör en latte till mig.
07:30: Tar tunnelbanan från Rådmansgatan hemåt, lyssnar på Melissa Horn och Magnus Weideskog i lurarna.
08:00: Kommer hem, borstar gaddarna och kletar av sminket med en våtservett. Så otroligt trött.
15:56: Får ett sms från Emma som frågar: Vaken?
15:58: Emma ringer och vi planerar lite inför min resa till henne i Lund på fredag.
16:10: Slötittar på Top model samtidigt som jag gör en espresso i Nespressomaskinen.
16:45: Smink, arbetskläder och hår fixas och lyssnar på lite musik.
18:00: Går till tunnelbanan och åker till Rådmansgatan igen.
18:30: In på Espresso house igen, svart kaffe. Pratar lite med platschefen och baristorna som jobbar kväll. Spiller ut hela min kaffe och får en ny.
19:00: på plats på jobbet och börjar packa upp smårgåsar, juice och mjölk, samtidigt som jag hjälper Jennifer och Linda i kassan. Sen fortskrider arbetspasset och här sitter jag nu och dricker vatten.

Halvintressant eller hur? Hade ju varit lite roligare att läsa om en dag då jag var ledig men nu blev det så här. Hoppas att alla ni har haft en fin dag.

Jag såg ett spöke idag. Han såg vilsen ut. Gick emot alla sina ideal och verkar vara någon helt annan. Har hört att han har besökt många, mig har han bara hemsökt. Men nu såg jag han i verkligenheten. Men jag tror att jag är död för honom. Så vi kan nu vara spöken tillsammans. Förr så fulla av färg, men nu två främlingar som blekts bort som faluröd på en sommarstuga.

Tiden rinner ut och jag lämnar denna stad. Hade önskat att få se dig full av liv igen. Den sista bilden av dig blir ett spöke, som får mig att hålla andan och känna: Vart tog vårt liv vägen?

Den boken som jag älskar mest är ps. I love you.
Kommer ihåg att jag lånade den på MÅG:s bibliotek när vi satt där och hänge, och kunde inte lägga boken ifrån mig. Jag läste, jag grät, jag skrattade och jag blev så tagen av den. Vilken kärlekshistoria. Om kärlek, vänskap och att aldrig ge upp.

Sen blev boken film och oj vad kass filmen är i mina ögon, eftersom boken är så sjukt bra!

Något du känner starkt för...fick fundera länge över denna punkten på min lista, som för övrigt har blivit väldigt populär inom bloggvärlden det senaste. Men listan är ju klockren så why not. Tänkte skriva om min familj men den punkten kommer längre ner.

Något jag känner väldigt starkt för är vänskap. Jag har många vänner men bara några få som jag kan kalla mina närmaste. Dom vännerna som man kan ringa när som helst, dom som lyssnar och känner mig. Verkligen känner mig. Jag vet att jag kan vara svår ibland, jag är väldigt envis och säger det jag tycker. Men mina bästa som känner till mina brister och ser hela mig skulle jag aldrig klara mig utan. Dom som står där när allt har gått åt helvete och inte ens behöver fråga hur det är, för dom vet redan. Dom som jag kan skratta med tills magen gör så ont och dom som man kan gråta med tills det inte finns några tårar kvar.

Jag har väldigt svårt att lita på folk, det har jag alltid haft. Det är väldigt få som jag litar på till 110%. Jag har även svårt för att öppna mig. Gillar inte att visa att jag är svag inför någon, vilket kanske beror på mitt dåliga självförtroende som jag hade när jag var yngre. Som tur är har jag fått ett självförtroende som är vädigt skarkt idag, och det är mycket tack vare mina fina vänner. Skulle aldrig klara mig utan er. Inte en sekund.

På fredag åker jag till min allra bästa och äldsta vän Emma. Hon kommer alltid ha mig och jag kommer alltid ha henne. Vi kunde varken gå eller prata när vi träffades första gången. Men nu 22 år senare så är det fortfarande hon och jag, fast i två städer långt ifrån varandra.