att påverkas.

Vissa händelser i livet påverkar en så mycket. Spelar ingen roll hur lång tid det går, ibland stämmer inte ordspråket om att tiden läker alla sår. Vissa saker har man sig själv att skylla för, men andra kunde man inte gjort något åt, även fast du hade kämpat med ditt liv, vilket jag har upplevt, och vill aldrig få en sån känsla igen. Att någonstans tro att man inte kommer komma levande därifrån. Visst har saker och ting blivit bättre, men när man konfronteras med sakerna igen och får bekräftat att det märks så tydligt.

Efter en tid märker folk i ens omgivning att allt inte riktigt står rätt till. Även fast det finns idioter som inte kan hålla käften om väldigt viktiga saker, som man kanske inte vill att alla ska veta, inte för att man skäms för det, utan för att vissa personer inte kan vara sig själva i min närvaro, och ska hålla på att fråga saker? Vilken iditot frågar om detaljer om en sån sak? Vissa gör det, vissa som jag inte ens ville skulle veta.

I alla fall så påverkas ens personlighet. Man vill vara tillmötesgående och glad mot alla man möter. Men en människa som har upplevt vissa saker som inte hör till det en människa ska behöva uppleva, kan inte ta till sig andra på ett glatt och positivt sätt. Eller man försöker det bästa man bara kan. Jag har alltid försökt. Men om det sedan dyker upp en människa som jag trivs extra bra med, så blir det bara ännu värre.

Jag blir otroligt otrevlig, lägger i defensiven direkt, blir observant. Kontrollerar varendra steg och alla drastiska röreslser. Jag kan inte lita på någon, eller jag litar på vissa personer. Personer som jag känner bra, men som också har bevisat att man får vara precis den man vill, och jag slipper vara rädd. Efter det som hände känner jag ibland att jag inte kan vara mig själv. De som jag litar på, får mig att vara mig själv i alla lägen. Dessa personer är overdeliga.

Nu menar jag inte att nya människor som jag träffar inte har någon chans att få mitt förtroende, och att jag inte ska kunna lita på dem, det tar bara längre tid för mig att vara mig själv. Och när jag inte ens litar på mig själv, så är det svårt att lita på andra. 

Snart två år har gått, men jag kommer att få leva med detta resten av mitt liv, Personer som förstår detta och som kan se bortom det får mitt förtroende, och då försvinner det, man måste bara ge mig lite tid.  

Kommentarer
Postat av: Frida

Tack:) ja precis , man blir besviken om man inte når sina egna mål:) Ha en bra dag tjejen!

2009-04-07 @ 13:52:24
URL: http://fradaa.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jag kommer ihåg, och jag förstår dig. Ska vi ses i helgen? jag är hemma och vill träffa dig : )

2009-04-08 @ 20:26:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0