KÄRLEK.

Jag var tjugo år gammal. Hon var en evighet. Hon lärde mig leva och gråta, hon lärde mig allt jag vet. Men folk i stan där jag bodde sa hon var sjuk eller så. Att hon var missanpassad, men hon var för stolt för att höra på.

Hon bodde på fel sida älven i en nedlagd mjölkbutik. Jag var hennes unge älskare från Stallbackas bilfabrik. Vi brukade åka omkring i hennes Dodge -67. Hon sa: "Vi kör hela natten, för jag vill se var alla vägar tar slut"

Åh, låt mig höra den en sista gång. Spela hennes älsklingssång med Little Willie John. Sjung för min själ, som ett långsamt farväl. Spela upp en sorgsen sång med Little Willie John.

Hon brukade kisa och viska: "Du måste sticka från stan. Här är alla ihåliga, snart är du likadan" Hon sa: "Vill du gå på lina så titta inte ner, titta inte åt sidan. Blunda, ta ett steg. Du kan få allt som du önskar, jag ger dig vad du vill. Men det kostar dig mer än pengar, din kärlek och lite till. Du vet jag har skulder för livet, jag bär på en tung gammal sten. Men nu bränner vi ner mjölkbutiken och älskar i lågornas sken"

En sång som väcker upp all längtan. En fågel flyger åter till mitt hjärta. Känslor ingen själ kan hejda. Jag hör orden, jag minns glädjen, känner smärtan. Utan ett ord var hon borta. Jag gick till hennes mjölkaffär. På gården en nedbrunnen Dodge, där inne ett tomt kuvert. Men efter veckor av tomhet kom ett brev utan avsändaradress. Hon skrev: "En del lär sig aldrig och gå när allt är som bäst."Hon sa: "Ditt liv är ditt eget. Du äger din tanke och tid. Låt ingen ta det ifrån dig. Älskling, du är en speciell individ." Hon sa att hennes självbevarelse sa till fötterna och gå. Och nu var hon långt härifrån.
"Det var allt. Kyssar, puss och hejdå"

Peter LeMarcs låt Little Willie John. Alltså, han växte upp just i den här staden, Trollhättan. Kan ju nästan säga att jag känner igen mig. Fel sida älven och Stallbackas bilfabrik menar jag inte. (kolla meningarna med fetstil) Klart man fattar det. Nej men att den här staden. Att man kanske vill härifrån och om någon sticker ut eller gör något som inte alltid går för sig, då snackar folk. Man ska nog ta chansen att uppleva och åka härifrån ett tag, och man kan faktiskt komma tilbaka, men nu är inte den här stan det jag vill ha och längtar efter. För det första hade jag ju inte haft något emot att ha en sån relation som han sjunger om. Kärlek som kanske inte är meningen, men som endå är den finaste och slår allt. Mjölkbutiken, den nerbrunna dodgen och ett tomt kuvert. Typ så. Sen kommer brevet utan avsändare. Orden. Som bara gör så att man bara åh! 

Finaste låten, den får mig att tänka efter i alla fall.
Spela min älsklingssång, spela Little Willie John med Peter LeMarc.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0