Helg igen. Man lär sig att uppskatta helg mer när man jobbar vardagar. Under veckan har jag hunnit med att släppa många stenar från mitt hjärta. Jag känner mig lättare, även fast jag och Natalie har dryckt i oss en chipspåse, digestivekex och en flaska glögg i kväll. Om mindre än två månader sitter jag i lägenheten i vår huvudstad. Nervositeten har redan placerat sig fint i magen. Någonstans mellan revbenen, där min magkatarr brukar bo. Känner väl mest att jag lämnar mina vänner och familj här, vad ska jag göra? Vem ska jag vara vän med? Mobbat det låter, jag vet ju att man kommer hitta andra, inga ersätter ju dock mina hjärtan här. Ska ju trots allt gå i en klass med andra levande varelser. Puuuh, vilken tur. Hade aldrig kunnat skaffa en hamster förresten, dom blir ju bara två år gamla. Hatar farväl, fast detta blir ju "Ses snart igen" snarare, men ändå. Jag lipade ju nästan när Amandas Göran dog, herregud. Den hamstern hade något extra.

Har också funderat lite på hur olika tidpunkter i livet får olika lukter. Jag har till exempel en deoderant som jag luktade på idag. Jag får flashbacks så det är skrämmande. Skruvade snabbt på korken och kom på att jag hade bestämt mig själv för att aldrig köpa den igen, aldrig lukta på skiten. Klart man blir sugen på att göra det förbjudna. Det rosa lilla fanskapet ligger i papperskorgen. Så kan det gå. Samma med parfymer. Finns två stycken parfymer som jag har köpt två gånger, alla andra får stå för det förflutna, det som har vart, annars blir man fast. Det kan vara skönt för en sekund, att känna lukten av det förgångnas trygghet, men det är inte sanningen. Sanningen är framtiden och nya lukter, som också en dag kommer bli en parfym som man bara går förbi vid parfymhyllan, tills dom inte tillverkas längre. Man sneglar lite på dom, minns för en sekund, och kommer på sig själv. Vissa gånger kan man faktiskt få stanna och öppna locket, det finns faktiskt bra minnen med. Mer bra än dåliga. Men dom följer aldrig mer hem som nya, men sparat de tomma flaskorna, det har jag, för dom luktar inte längre. Bara svagt svagt.

Nu ska jag stänga av datorn, och be till gudarna att Webshop skulle kunna tänka sig att ringa snart och meddela att MIN dator är färdiglagad?! Har suttit med mammas minitöntdator i snart tre veckor. Det räcker nu!! Okej, den har sin charm, men vi kommer aldrig få samma förhållande som jag har till min Compaq. Sorry mini-Eee.


I morgon, röda drinkar, bubbel eller alkoholfri glögg? Jag har beslutsångest.
Nu är det lördag, fjorton minuter har gått på den redan. Tiden går fort